Jessica

Hej alla fina vänner och familj! Nu är jag tillbaka från huset på landet. Oj oj oj vad härligt vi har haft det! Angelicas föräldrars hus är superfint! Helt perfekt att åka till över en helg om man vill ha sol, strand och bad. Det ligger på landsbygden så det finns inte så mkt annat att göra än att ta det lugnt. Men det känns som att det är precis vad man behöver när man bor i bkk, lever i hetsen och andas in den här smutsluften varje dag.

Vi (angelica, dee, micke och jag)  kom fram i fredags kväll och hoppade av bussen vid stora vägen vid en stor mataffär där vi gick in och handlade lite basvaror d.v.s. vatten, chips, frulle och öl. Sen tog vi en tuktuk-taxi till huset där vi satte oss på verandan, slappade och lyssnade på sysorna och geckosarna. Geckosar är såna små gröna harmlösa ödlor som sitter på husväggar och ger väldigt speciella ljud ifrån sig. Jag var förskräckligt nervös för att vara i närheten av en sån första dagen jag kom till thailand och mötte en sån det första jag gjorde när jag öppnade dörren till mitt rum. Nu har jag förstått att de är ganska snälla, antagligen mer rädda för mig än jag är för dom och att det finns betydligt många fler andra djur att vara mer rädd för.


I tuktuken på väg till huset






På lördagen bestämde vi oss för att leta upp ett ställe där vi kunde hyra varsin scooter för att kunna ta oss mellan hus, by och strand lite lättare. Vi gick in till en butik där de sålde scootrar och frågade om de även hyrde ut. De kunde visst bara thai men vi förstod att de bad oss att sitta ner och vänta. Efter ett tag fick jag en telefon i örat och i luren var en energisk thai-kvinna som sa att hon hade scootrar hemma som vi kunde hyra. Hon skulle komma och hämta oss om ett par minuter. Det kanske inte precis var den normala scooterhyrningsprocessen vi är vana vid, men ok, det blir nog bra tänkte vi. Och det blev det! Vi hyrde scootrar och körde iväg. Det var lite nervöst och stapplande i början eftersom ingen av oss direkt har kört scooter innan. Men det gick bra, och jösses vad kul det var! Jag älskar att köra scooter. Det går typ inte att göra något fel heller. Gas, broms, blinka. Det var det. Lätt som en plätt!



Fyra små moppepojkar. I bakgrunden ser ni angelicas föräldrars hus. Ser fint ut va?


Resten av dagen var det playan som gällde. Åh vad jag hade längtat efter strand och hav! Jag kommer inte ens ihåg när jag var på solsemester sist. Underbart var det! Lite molnigt men skönt ändå. Jag var duktig och smörjde in mig med solskyddsfaktor 25. Efter ett tag på stranden kom några killar med en elefantbebis förbi. Så himla söt! Betalade man 20 Bath (5kr) så fick mata den med nån sorts frukt. Några timmar senare var vi för rastlösa för att ligga still och var mycket mer sugna på att köra scooter så vi åkte på en sightseeingtur. Vi hamnade på en lite lokal festival av något slag, där man kunde spela spel och köpa allt från kläder till husdjur och möbler. Angelica gick lös i smyckesståndet och köpte örhängen och armband för en summa som antagligen fördubblande butiksinnehavarens dagskassa. Efter festivalen tog angelica oss till byns bästa restaurang. Helt underbar utsikt med fantastisk mat!

Stranden



Lunch på playan



En elefant på stranden. Inga konstigheter.




Vad gjorde ni själva i helgen? ;-)




Stranden vid festivalen på kvällen


På restaurangen

Efter maten var vi så proppmätta att vi antagligen hade kunnat rulla hem utan våra scootrar. Vi åkte hem spelade kort på terassen och sen blev det kväller. Tröttmössor hela högen.
På söndagen gick vi upp tidigt för att utnyttja dagen till max. Jag var lite besviken att jag inte fått nån färg av solen dagen innan så jag tyckte visst att det var en bra idé att skippa solskyddsfaktorn denna dag. Jo, tjena vilken bra idé det var då! Det var strålande sol hela dagen och jag spenderade nästan mer tid i vattnet än på land. Efter en hel dag på stranden spände det lite i huden och min hudton skiftade ganska starkt i rött.
Efter tre timmars bussresa hem till bkk hade det hela förvärrats med en gräslig fart. Jag såg nu ut som en nykokt signalkräfta. Alla vi mötte på amarin frågade om vi hade vart på stranden i helgen. ’Det ser ut som ni har fått lite färg’. Jo tack, that’s a nice way to put it! 


Behöver jag säga att det svider?



Det positiva är att oavsett hur mycket jag än försöker kan jag inte få några rynkor i pannan idag. Huden är alldeles för stel och svullen för att kunna bilda ett veck. Här rör sig ingenting sörrni! Jag tog två alvedon igår innan jag la mig efter att jag pratat med pappa i telefon. Han skrämde upp mig då han sa att man kan få 2a gradens brännskada av solen här och att jag kunde bli som han blev på kanarieöarna när vi var där. Pappa var lite övermodig och solade insmord i kokosolja en dag. Efter det fick han frossa och feber. Hela natten låg han och skakade i sängen och jag grät för jag trodde att han skulle dö. Haha.. herregud vilket drama. Jag började i alla fall aldrig skaka igår men jag har haft ståpäls på armarna i ett helt dygn nu och detta var första natten jag frös sen jag kom hit. Och jag hade aircon avstängd. Haha, lesson learned =) Använd ALLTID solkräm!
Allt som allt hade vi i alla fall ett par superhärliga dagar i ban chang. Tack för att du tog med oss till ert hus och tack för en underbar helg svensson!

Nu på morgonen har angelica, micke och jag varit på immigration bureau för att skaffa ett re-entry permit på våra visum så att vi får komma in i landet igen när vi åker ut. Vi har nämligen bokat biljetter till filippinerna! Vi åker på fredag kl 12 och är 6 personer som åker tillsammans. Planen är att stanna i manila 2 nätter där vi ska kolla på stan, shoppa lite och träffa angelicas kompisar som är från filippinerna. Sen åker vi vidare ner till boracay, som enligt angelica är ett av de finaste ställerna på jorden. Det låter ju bra! =) Där stannar vi på stranden ett par dagar för att sen åka tillbaka till manila. Flyget tillbaka till bangkok gå den 31 jan. Så nästan 10 dagars semester blir det! Det ser jag fram emot sjuuuukt mycket.

Men först: Back to reality. Imorgon kanske jag har en presentation i thai rural development om professorn drar min grupps arbete ur högen. Och på onsdag är det första testet i beginning thai. Vi måste inte bara kunna prata och förstå utan även kunna skriva också. Alltså inte tecknena men stava med vanliga bokstäver. Inte helt lätt. Att förstå vilken sorts appostrof eller vilket tak som ska placeras var är ett helt mysterium. Det blir nog lite utav en gissningslek skulle jag tro. Bäst att sätta igång!